Hålen finns där, när man minst anar....djupa svarta utan kanter o hålla sig i,
ingen stege o klättra på eller andra livlinor o ta till....
Bara din egen
mentala förmåga att ransaka, hitta, leta för att till slut finna vägen upp och
ut.....igen.
Dom svarta hålen dyker upp ibland, o då dimper jag
handlöst......
Då är det tur att jag har mina barn.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar